VARK information 15.6.2023: |
Namn: |
Snickars Åkerbacke |
Typ: |
gravplatser gravrösen;
|
Datering: |
bronsålder;
|
|
Ett stort röse (diameter på 13 m, höjd på 1 m) från bronsåldern vid bygränsen. Det har travats ihop på moränjord, vilket är sällsynt i området. Vid objektet finns det också ett annat mindre röse. Objektet finns på kanten av ett åkerområde i en skogssluttning. Det finns flera röseobjekt på kanten av samma åkerdal. |
|
Läs mera om objektet i fornlämningsregister |
|
GRUNDER FÖR VARK-URVALET |
Ett stort, välbevarat och outforskat röse, som lyfts fram för att representera koncentreringen av rösen i fyndområdet. Den utsikt som öppnar sig mot åkerlandskapet från objektet hjälper att förstå objektets ursprungliga position i närheten av ett vattendrag. |
|
Kulturhistoriskt värde: rätt betydelsefullt |
Bedömningen grundar sig på hur väl objektet återspeglar företeelser, stadier och händelser i sin era. Bedömningen har baserats på forskningsdata om objektet eller de fenomen som det representerar.
|
|
Forskningsmässigt värde: rätt så stor potential |
Objektets forskningsmässiga värde grundar sig på dess forskningspotential samt den information som redan erhållits från objektet och som fortfarande är tillgänglig.
|
|
Allmänhet eller sällsynthet: allmän eller ganska sällsynt |
Bedömningen av hur allmän eller sällsynt objekttypen är i området grundar sig på befintligt arkiv- och litteraturmaterial. |
|
Arkeologisk diversitet: diversiteten är knapp |
Utvärderingen grundar sig på mängden observerbara fenomenen hos objektet eller dess långvariga historiska kontinuitet. |
|
Omgivning och landskap: det finns främmande element eller skador i omgivning och landskap |
Utvärderingen grundar sig på växelverkan mellan objektet och dess omgivning, dvs. på hur väl objektets omgivning stöder det arkeologiska objektets begriplighet. Betydelsen kan vara större om objektet ligger i en byggd miljö av riksintresse (RKY) eller i ett nationellt värdefullt landskap eller på ett vårdbiotopområde. |
|
Bevarandegrad: väl bevarad |
Utvärderingen grundar sig på hur objektets observerbara särdrag har bevarats. Även det arkeologiskt undersökta objektet kan bedömas som väl bevarat om det har återställts. |
|
|
|
|
|
|
|
|