LAIHELA, JÄTINHAUDANMAA
Fornlämningsnummer 399 01 0042
Gk. 1244 03 POOLA
x = 6986835, y = 3244365, z = 35
x = 6987160, y = 3244040, z = 35
Provundersökning och kartering av bronsåldersboplats med gravfält
Umeå universitet/Institutionen för arkeologi och samiska studier.
Utgrävningsledare: FM Peter Holmblad
Undersökningen ingår i ett doktorandprojekt om tidig metallålder. Syftet med undersökningen var att erhålla jordprover för miljöarkeologiska analyser.
Jätinhaudanmaa ligger i Peltomaa by, nio km sydsydväst om Laihela centrum. Undersökningarna 2006 ägde rum i delområdena Alatalo (Jätinhaudanmaa A) och i Jätinhaudanmaa C. Alataloboplatsen med rösgravfältet ligger på en liten sandig moränudde som sluttar åt söder. Anläggningarna är koncentrerade till en yta av 100 x 100 meter. En nykartering av området utfördes 2006. Totalt består gravfältet av 12 rösen och 15 – 18 stensättningar. Flera rösen har en uttalad monumental karaktär. Åren 1846 och 1869 undersöktes tre rösen. Till gravfynden hör bland annat brända ben och en rakkniv från bronsålderns period V.
Den aktuella boplatsytan i Alatalo upptäcktes 2003. Boplatsytan utgörs av en jämn stenrensad platå mellan rösena i gravfältets sydvästra del. Ytan är ca 18 x 8 meter stor i väst-östlig riktning med en areal av ca 105 m². I väster avgränsas platån av en 5 meter lång stensträng bestående av en enkel rad av stenblock. 2006 grävdes 2,5 m² i mitten av boplatsplatån. Grävningsytan i bestod av ett 5 x 0,5 meter stort schakt med nord-sydlig orientering. Utgrävningen blottlade ett förhållandevis tjockt kulturlager med en tydlig stratigrafi. Kulturlagret var i regel 20 cm tjockt i schaktets södra halva och 40 cm i norra halvan. Kulturlagret bestod i huvudsak av en relativt stenfri brunröd mosand med ett stort inslag av lerklining i alla nivåer. I kulturlagrets nedre halva anträffades två mörkröda och sotiga linser, varav den nedersta var påfallande hårt packad med inslag av obränd lera. Under kulturlagret anslöt ljus mjälig mo och grus. I schaktets norra halva överlagrades de mörka linserna av en tät underjordisk skärvstenspackning. Stenpackningen bestod mestadels av decimeterstora stenar i 1-3 skikt. I södra delen av schaktet framträdde även ett par kulturlagerfördjupningar. Nedgrävningarna kan tänkas vara stolphål men de kan även utgöra håligheter efter bortröjda stenar. De markkemiska analyserna påvisar en mycket intensiv eller långvarig mänsklig aktivitet på platsen. Kulturlagrets fosfatvärden uppgick till 220-940 P˚. Den magnetiska suceptibiliteten mättes till 110-850 och glödförlusten uppgick till 2 – 11 %.
Det förkolnade makrofossilsmaterialet från Alatalo består främst av sädeskorn och ogräsfrön. Sädesslagen domineras av skalkorn (Hordeum vulgare). I övrigt förekommer havre (Avena sp). Ogräsen domineras av måra (Galium spp) och dån (Galeopsis sp) medan ängsväxterna framförallt domineras av starr (Carex di.). Ett skalkorn kol-14 daterades till 830-550 cal BC och ett sädeskorn av havre gav dateringen 760-400 cal BC. Lerkliningen uppgick till ca 6500 fragment eller 10,9 kg. Många fragment har kvist- och stråavtryck efter flätverksväggar. Keramiken består av ett 60-tal fragment. Merparten är grovt krossmagrat gods utan ornering. Totalt tillvaratogs ca 2800 fragment eller ca 100 gram brända ben. Till stenmaterialet hör en kvartsskrapa samt ett dussintal bitar slagen kvarts, kvartsit och flinta. Alatalolokalen tolkas som en agrarsedentär gårdstomt med tillhörande gårdsgravfält från yngre bronsålder. Undersökningarna fortsatte i Alatalo under 2007.
I en sydsluttning ca 400 meter nordväst om Alatalo ligger en ca 18 x 8 meter stor stenrensad terrass med stenskoning (Jätinhaudanmaa C). 1986 delundersöktes terrassen och man anträffade en härdrest som daterades till ca 800 f.Kr. I övrigt påträffades ingenting som kunde styrka att det rörde sig om en husterrass. Några provstick gjordes i den stenskodda terrassen 2006 med en sammanlagd grävyta av 0,26 m². Markkemiska analyser gav emellertid inga tydliga boplatsindikerande utslag. Terrassen har använts för potatisodling i historisk tid. Det är möjligt att anläggningen enbart utgör en sentida odlingsterrass som råkar överlagra en bronsåldershärd.
Fynd: NM 36011: 1-133
Datering: yngre bronsålder. Alatalo: skalkorn (Hordeum vulgare) Ua-33250 2590±40, havre (Avena sp) Ua-34506 2455±40 och rakkniv period V. Jätinhaudanmaa B: träkol från härd Hel-2447 2325±130.
Det undersökta områdets storlek: 2,76 m²
Forskningsomkostnader: Umeå universitet och olika stipendiefonder
Forskningsrapport: P. Holmblad. Arkeologisk provundersökning och miljöarkeologisk analys av bronsåldersboplatser. Laihela 42, Jätinhaudanmaa, Laihela kommun, Österbotten, Finland 2006. UMARK. Arkeologiska rapporter från Umeå universitet.
|
takaisin
Kuvaus
Alatalo/Jätinhaudanmaa 399010042, työ- ja valmistuspaikat, hautapaikat, työ- ja valmistuspaikat, asuinpaikat