Stomlägenheten, Åminne (Joensuun) frälsesäteri, är en medeltida sätesgård. Därmed förenades ca 1680 Kärkis enstaka frälsesäteri, ett gammalt frälse under Åminne, vilket omnämnes som adelsgård 1604; det hade utbrutits från huvudgodset vid arvskiftet ca 1620. Ätten Muncks stamgod, Fulkila enstaka frälsesäteri, som var sätegård redan under medeltiden och som omtalas första gången 1508, sammanslogs med Åminne 1749. Ägare från och med 1352; Petrus 1352; Olof Mattsin, frälseman, omtalas 1381-1415; Henrik Olofsson, frälseman, erhöll frälsebrev på Halikko 1407, levde ännu 1448. osv. (Jutikkala ja Nikander, 1932, 428-430).
Det äldsta huset var byggt i gråsten, "ett fast hus", som senast 1571 måste ha stått färdigt, men det är inte heller omöjlgt att huset är äldre, då man vet att gården redan under Klas Henrikssons (Horn), (troligtvis död 1520) tid var ett välbyggt herresäte. I så fall skulle 1571 beteckna avslutandet av en viktigare ombyggnad. Det är möjligt delar av de äldsta säteribyggnaderna ingår i det nuvarnde husets grundvåning. Kring 1690 brann huset ner till grunden och därefter flyttades dit en större träbyggnad, möjligen uppförd under seklets mitt, från det underlydande Kärkis, där rester av en åldrig stenkällare syns, liksom fallet är även i dess granngård, Fulkila. (Jutikkala ja Nikander, 1932, 431).
Nykyisen päärakennuksen alta ja vierestä löydetty viitteitä 1500-1600-luvun miespihan rakennuksista, mahdollisesti myös kivisestä päärakennuksesta. Osa rakennusjäännöksistä on edelleen puiston nurmen alla.
Myös rautakautinen; viikinki- ja ristiretkiaikainen asuinpaikka, jossa valmistettiin keramiikkaa.
Rajaus tehty ilmakuvan, vanhojen karttojen ja kaivaustietojen perusteella. Päärakennuksen pihapiirissä ei maanpäällisiä raunioita tai rakenteita näkyvissä. |
tillbaka
Koordinater
Joensuun kartano, Valvonta 2002