En oval stenklot ”Gobbin” på en större jordfast sten. Stenhuvudet har möjligen blivit kullstörtad eller demolerats vid skogsförnyelse år 2018. Heinäkuussa 2021 tullut Seinäjoen museoiden arkeologin ilmoitus, että kivipää olisi paikallaan, mutta sijainti poikkesi hieman aiemmasta rekisteritiedosta, joka perustui alla olevan julkaisun koordinaatteihin.
”På Pärus hemman på det s. k. Lötesskiftet omkr. 1 km. österut från Backströms gård, finnes en offersten, benämnd Steinhovo. Den är till formen oval med utomordentligt slät yta och mäter höjd 35 cm. samt omkrets på det tjockaste stället 83 cm. »Stenhuvudet» står på en större jordfast sten (1,22 m. hög, 1,65 m. bred och 2,26 m. lång), som ligger på en liten skogsbacke, åt öster gränsande till den s. k. Steinhovomåsan. Sä långt gamla personer minnas, har man efter lyckad bärplockning offrat en näve bär åt stenen, ty han eller gobbin skulle ha sin del av skörden. En meddelare, 64-åriga Mina Jåpers, har berättat för upptecknaren, att hon som barn jämte sina väninnor många gånger gett gobbin bär, vilket tillgick sålunda, att den bärfyllda näven trycktes mot stenhuvudet på det ställe, där munnen tänktes ha sin plats.” Tegengren, Jacob. 1922:59-60. Offerstenar. Budkavlen Årg.I nr 3. Vasa 1922.
"Offersten, kallad Steinhovogobbin, i Kimo i Oravais. Sägner om offerstenen går tillbaka till åtmistone 1800-talet. Stenen har getts offergåvor i form av bär och dylikt, antingen med önskan om god skörd eller som tack för god skörd. Gobbin är dokumenterad av Jacob Tegengren 1921 (1922, se ovan). Han talar då om en slätt sten. I dag är stenhuvudet emellertid bevuxen med lav, som märkligt nog antar formen av ett ansikte: (UTM-P3432F n=7021420, ö=272107,z=35)." Herrgård, Mikael & Holmblad, Peter 2005:229. Fornminnen i Österbotten, från neandertalare till sockenbor. Vasa 2005. |
tillbaka
Koordinater