RAKENNUSPERINTÖ

Ahvenanmaa
Maarianhamina
Maarianhaminan kirkko	200880
Kiinteistötunnus:	478-2-9901-0;
takaisin

Kuvaus

Kivikirkko. Mariehamns kyrka är byggd som en långkyrka av rödtegel; den har en hög, av granit murad stenfot, och bruket av två olika tegelförband ger liv åt kyrkans dekorfria yttre arkitektur. I ena ändan av det rätt branta taket reser sig ett litet klocktorn med hög och spetsig spira. Kyrksalen är treskeppig. Det breda mittskeppet täcks av ett rakt avslutat valv av bräder, uppburet av kolonner med dekorativa kapitäl. Den rikt ornamenterade målade dekoren är utförd av dekorationsmålaren Bruno Tuukkanen. Han har också utfört kyrkofönstrens glasmålningar. Predikstolen har ursprungligen stått vid korväggen ovanför altaret. Kyrkans föremålsbestånd och textilier är donerade av församlingsborna. I taket hänger ett kyrkskepp som en symbol för landskapets och stadens sjöfartstraditioner och –historia. Intill kyrkan, inom samma gråstensmur ligger församlingshemmet, färdigbyggt år 1931 enligt ritningar av arkitekt Sonck. Rödtegelbyggnadens yttre och inre arkitektur följer kyrkans utförande. Mariehamns kyrka i korsningen av esplanadgatorna har ett centralt läge i stadsbilden. Tegelkyrkan och dess stämningsfulla interiör med sitt höga valv och sina ornamentmålningar bildar en helhet, byggd på traditionen från de medeltida stenkyrkorna och nationalromantikens arkitektur, som avviker från 1920-talets övriga kyrkoarkitektur. Den kan jämföras bara med det betydligt mindre och oansenligare S:t Jakobs kapell i Pemar från samma år. De två kyrkorna bildar ett i många avseenden intressant inslag bland den åländske arkitekten Lars Soncks monumentala kyrkobyggnader.

Luonti: 1.1.1900

Historia

Lähteet

Arkkitehti 4/1928 Eriksson, Julius, Kyrka och församling, Mariehamns stads historia 1911-1961. Mariehamn 1962. Korvenmaa, Pekka, Lars Sonckin arkkitehtuuri 1905-1945. Lars Sonck 1870-1956. Arkkitehti. Suomen rakennustaiteen museon monografiasarja 1981. Knapas, Marja-Terttu, Suomalaista kirkkoarkkitehtuuria 1917-1970. Museoviraston rakennushistorian julkaisuja 30.

Luonti: 1.1.1900 Viimeisin muutos: 20.11.2009

Suojelu

Suojelun väline:	Kirkkolaki näytä kirkkolain menettelyt
Prosessin tila:	Suojeltu
Päätöspvm:	28.2.2005
Kohdentuminen ja keskeinen sisältö: Kirkkohallituksen päätös
Luonti: 1.1.1900 Viimeisin muutos: 20.5.2008

Rakennukset ja rakennelmat

Kirkko

Suunnittelija: Lars Sonck Luonti:1.1.1900 Viimeisin muutos: 20.5.2008

Kuvaus

Kivikirkko. Mariehamns kyrka är byggd som en långkyrka av rödtegel; den har en hög, av granit murad stenfot, och bruket av två olika tegelförband ger liv åt kyrkans dekorfria yttre arkitektur. I ena ändan av det rätt branta taket reser sig ett litet klocktorn med hög och spetsig spira. Kyrksalen är treskeppig. Det breda mittskeppet täcks av ett rakt avslutat valv av bräder, uppburet av kolonner med dekorativa kapitäl. Den rikt ornamenterade målade dekoren är utförd av dekorationsmålaren Bruno Tuukkanen. Han har också utfört kyrkofönstrens glasmålningar. Predikstolen har ursprungligen stått vid korväggen ovanför altaret. Kyrkans föremålsbestånd och textilier är donerade av församlingsborna. I taket hänger ett kyrkskepp som en symbol för landskapets och stadens sjöfartstraditioner och –historia. Intill kyrkan, inom samma gråstensmur ligger församlingshemmet, färdigbyggt år 1931 enligt ritningar av arkitekt Sonck. Rödtegelbyggnadens yttre och inre arkitektur följer kyrkans utförande. Mariehamns kyrka i korsningen av esplanadgatorna har ett centralt läge i stadsbilden. Tegelkyrkan och dess stämningsfulla interiör med sitt höga valv och sina ornamentmålningar bildar en helhet, byggd på traditionen från de medeltida stenkyrkorna och nationalromantikens arkitektur, som avviker från 1920-talets övriga kyrkoarkitektur. Den kan jämföras bara med det betydligt mindre och oansenligare S:t Jakobs kapell i Pemar från samma år. De två kyrkorna bildar ett i många avseenden intressant inslag bland den åländske arkitekten Lars Soncks monumentala kyrkobyggnader.

Luonti: 1.1.1900

Historia

Mariehamns församling blev självständig år 1905. Det första gudstjänstrummet var inrett i stadens folkskola. En donation gjorde det möjligt att uppföra en ny kyrka, enligt ritningar av arkitekt Lars Sonck, som stod färdig 1927. År 1959 förnyades korinteriören enligt arkitekt Soncks förslag från år 1947. Den nya predikstolen placerades på golvet i kyrksalen till vänster om koret. Ovanför altaret uppställdes en mosaik av Tuukkanen, med motiv från Jesu liv. Samtidigt utvidgades sakristian och den tidigare församlingssalen under orgelläktaren försågs med bänkar och förenades med kyrksalen. År 1972 målades kyrkans mörka bänkar blå och i hela kyrkan lades ett tegelgolv.

Luonti: 1.1.1900 Viimeisin muutos: 20.5.2008

Suojelu
Suojelun väline:	Kirkkolaki näytä kirkkolain menettelyt
Päätöspvm:	28.2.2005
Prosessin tila:	Suojeltu
Kohdentuminen ja keskeinen sisältö: Kirkkohallituksen päätös
Luonti: 1.1.1900

Ladattava tiedosto saattaa sisältää kuvia, karttoja tai muita sisältöjä jotka ovat tekijänoikeuksin suojattuja. Tiedoston tekijänoikeudet kuuluvat tutkimusraportin tekijälle ja muille raportissa mainituille tahoille. Sisällön jatkokäyttöä varten on hankittava lupa tekijänoikeuksien haltijalta.

Linkit Museoviraston muihin aineistoihin

kopioi linkki tälle sivulle: