 |
| Pohjanmaa | |
| Pedersöre | |
| Purmon kirkko | 200893 |
| Kiinteistötunnus: | 599-417-1-143; |
| Kylä tai kaupunginosa: | Kirkonkylä |
| Osoite: | Sisbacka, 68930 Purmo |
| Kulttuurihistoriallinen tyyppi: | Uskonnon harjoittaminen |
| Ajoitus: | Rakentaminen 1771-1772 |
 takaisin |
|
 Kuvaus |
| Kuvaus |
| Puukirkko, tasavartinen ristikirkko. Etelään avautuvalla kirkonmäellä sijaitseva Purmon pieni ristikirkko tapuleineen on perinteinen osa kirkonkylän vanhaa asutusta. Todennäköisesti Antti Hakolan 1772 rakentama kirkko lukeutuu suomalaisen ristikirkkoperinteen kauneimpiin ja suhteiltaan hallituimpiin esimerkkeihin.
Kirkko on pohjamuodoltaan tasavartinen ristikirkko, sakaristo on pohjois- ja itäristin kulmauksessa. Ristivarsien päästä aumatun kuvioidun paanukaton keskellä kohoaa pieni kahdeksankulmainen torni. Kirkkosalissa on korkealle kaartuva kulmikkaasti taittuva holvi, joka yhtyy ristikeskuksen siniseksi maalatussa pyörylässä. Suuret pyörökaariset ikkunat ovat nykymuodossaan 1800-luvun alkupuolelta. Saarnastuoli, jonne on suora käynti sakaristosta, on Kirkko rakennettiin todennäköisesti Antti Hakolan johdolla 1772. 1800-luvun alussa tehty kopio Jakob Rijfin Pietarsaaren maaseurakunnan kirkkoon valmistamasta saarnastuolista, korinttilaisin pylväin varustettu alttarilaite, ristikuvioinen pyöreäkulmainen alttaripöytä ja puolipyöreä alttarikaide ovat paikallisten puuseppien taidonnäytteitä 1810-luvulta. Kaksiosaisen alttaritaulun on maalannut oululainen Johan Gustaf Hedman. Alttari on alkuaan ollut itä- ja eteläristin kulmauksessa. Penkistö on uusittu talvella 1999. Pohjalaistyyppinen kellotapuli vuodelta 1775 lienee sekin Antti Hakolan johdolla tehty. |
| Luonti: 1.1.1900 |
| Träkyrka, likarmad korskyrka. Den lilla korskyrkan och klockstapeln på kyrkbacken är en del av den traditionella bebyggelsen i kyrkbyn. Kyrkan, som troligen byggdes av Antti Hakola 1771-1772, är ett av de vackraste och mest harmoniska exemplen på finsk korskyrkotradition.
Till sin grundform är kyrkan en likarmad korskyrka och sakristian ligger i vinkeln mellan norra och östra korsarmen. Mitt över det valmade, romb-mönstrade spåntaket höjer sig ett litet åttkantigt torn. Kyrksalen kröns av ett högt, kantigt valv, som förenas i korscentrets blåmålade rundel. De stora rundbågade fönstrens nuvarande utformning härstammar från början av 1800-talet. Predikstolen, till vilken man kommer direkt från sakristian, är en kopia från 1800-talet av den predikstol som Jakob Rijf tillverkade för Pedersöre kyrka och altaruppsatsen med sina korintiska pelare, det korsprydda, rundhörnade altarbordet och halvcirkelformade altarskranket är mästerprov av lokala snickare från 1810-talet. Den tudelade altartavlan har målats av Johan Gustaf Hedman från Uleåborg. Altaret stod ursprungligen mellan östra och södra korsarmen. Bänkraderna förnyades vintern 1999. Klockstapeln av österbottnisk renässanstyp från 1775 är troligen också byggd av Antti Hakola. |
| Luonti: 25.1.2011 |
| Historia |
| Historia |
| Purmoborna, som hörde till Pedersöre moderförsamling, klagade över sin besvärliga färd till moderkyrkan såväl vinter som sommar ”genom älv och havsjö”. Pedersöre kyrka hade dessutom blivit för trång och den var i dåligt skick. Pedersöre prosten Gabriel Aspegren arbetade på 1760-talet för att få kyrkan utvidgad till en korskyrka. Purmoborna räknade ut att det skulle bli lika billigt för dem att bygga en egen kyrka som att delta i utbyggnaden av Pedersöre kyrka. År 1771 beviljades de kapellrättigheter och tillstånd att bygga en egen kyrka.
Byggandet påbörjades redan samma höst och följande år stod den lilla likarmade korskyrkan klar. Inga uppgifter om kyrkans byggmästare har bevarats, men på basen av bindbjälkarnas ålderdomliga konsoler och spåntakets mönster har man antagit att det var byggmästaren Antti Hakola som ledde arbetet. Kyrkans runda predikstol och altarskrank är båda något moderniserade kopior av dem som byggmästare Jacob Rijf gjorde för Pedersörekyrka på 1790-talet. Tillsamman med altaruppsatsen (ritad av Jonas Portin från Esse) härstammar de från 1810-talet och är snidade av den lokala snickarmästaren Johan Johansson Jofs. Den tvådelade altartavlan, som föreställer Korsfästelsen och Nattvarden, är målad av Sigvard I. Hedman från Uleåborg 1828. Korsarmarnas branta yttertak är avfasade vid gavlarna och takspånen är lagda i rombmönster. Från takåsarnas skärningspunkt reser sig en åttkantig lanternin i två avsatser. Lanterninen avslutas med en spånbeklädd spira. Sakristian, vars tak är lägre, ligger i vinkeln mellan norra och östra korsarmen. I kyrksalen är korsarmarnas höga tunnvalv avrundat brutna. Den stilrena renässansklockstapeln av österbottnisk typ intill kyrkan är byggd 1775 under ledning av Antti Hakola. År 1776 inköptes två klockor av klockgjutaren Johan Jacob Mårtensson i Stockholm. Klockstapelns bottenvåning fungerade ursprungligen som port till kyrkogården. Fattiggubben, som föreställer en ung man, är från 1845. Kyrkan har under årens lopp genomgått en del förändringar. Till en början fanns sakristian i ett utrymme som var avskilt från norra korsarmen. Altaret fanns vid kyrkans sydöstra innerknut. Ytterväggarna brädfodrades 1849, orgelläktaren byggdes på 1890-talet och en invändig renovering gjordes år 1939 då innerväggarna panelades och bänkarna förnyades. Kyrkans första orgel anskaffades 1890. Orgelbyggaren var Petter Lybeck från Kronoby. Den nuvarande 22-stämmiga mekaniska orgeln ar byggd av Hans Heinrich i Maxmo 1969. Den gamla lybeckska fasaden har bibehållits. Den mäktiga kilstensmuren som omgärdar kyrka är från 1861. Invid kyrkan finns det under 1970-talet uppförda kyrkhemmet. |
| Luonti: 25.1.2011 |
| Lähteet |
| Rurik Nylund, Purmo kyrka 200 år. Purmo församling 1972.
Lars Pettersson, Kyrkor och klockstaplar i svenska Österbotten. Svenska Österbottens historia V. Vasa 1985. Ingrid Sjöström (red.), Marja Terttu Knapas, Ola Storsletten: Kyrka af träd. Stockholm 2000. |
| Luonti: 1.1.1900 Viimeisin muutos: 25.1.2011 |
| Suojelu |
| Suojelun väline: | Kirkkolaki näytä kirkkolain menettelyt |
| Prosessin tila: | Suojeltu |
| Kohdentuminen ja keskeinen sisältö: | |
| Luonti: 1.1.1900 | |
 Rakennukset ja rakennelmat |
| Kirkko |
|
||||||||||
| Kuvaus |
| Puukirkko, tasavartinen ristikirkko. Etelään avautuvalla kirkonmäellä sijaitseva Purmon pieni ristikirkko tapuleineen on perinteinen osa kirkonkylän vanhaa asutusta. Todennäköisesti Antti Hakolan 1772 rakentama kirkko lukeutuu suomalaisen ristikirkkoperinteen kauneimpiin ja suhteiltaan hallituimpiin esimerkkeihin.
Kirkko on pohjamuodoltaan tasavartinen ristikirkko, sakaristo on pohjois- ja itäristin kulmauksessa. Ristivarsien päästä aumatun kuvioidun paanukaton keskellä kohoaa pieni kahdeksankulmainen torni. Kirkkosalissa on korkealle kaartuva kulmikkaasti taittuva holvi, joka yhtyy ristikeskuksen siniseksi maalatussa pyörylässä. Suuret pyörökaariset ikkunat ovat nykymuodossaan 1800-luvun alkupuolelta. Saarnastuoli, jonne on suora käynti sakaristosta, on Kirkko rakennettiin todennäköisesti Antti Hakolan johdolla 1772. 1800-luvun alussa tehty kopio Jakob Rijfin Pietarsaaren maaseurakunnan kirkkoon valmistamasta saarnastuolista, korinttilaisin pylväin varustettu alttarilaite, ristikuvioinen pyöreäkulmainen alttaripöytä ja puolipyöreä alttarikaide ovat paikallisten puuseppien taidonnäytteitä 1810-luvulta. Kaksiosaisen alttaritaulun on maalannut oululainen Johan Gustaf Hedman. Alttari on alkuaan ollut itä- ja eteläristin kulmauksessa. Penkistö on uusittu talvella 1999. Pohjalaistyyppinen kellotapuli vuodelta 1775 lienee sekin Antti Hakolan johdolla tehty. |
| Luonti: 1.1.1900 |
| Historia |
| Purmon kirkko rakennettiin todennäköisesti Antti Hakolan johdolla 1772. Purmo perustettiin 1771 Pietarsaareen maaseurakunnan kappeliksi asukkaiden valitettua pitkää kirkkomatkaansa niin talvella kuin kesällä "genom sjö och halvsjö". Seurakunta itsenäistyi 1867. Nykyisin se on osa Pedersöreä. |
| Luonti: 1.1.1900 |
| Suojelu | |
| Suojelun väline: | Kirkkolaki näytä kirkkolain menettelyt |
| Prosessin tila: | Suojeltu |
| Kohdentuminen ja keskeinen sisältö: | |
| Luonti: 1.1.1900 | |
| Tapuli |
|
||||||||
| Ladattava tiedosto saattaa sisältää kuvia, karttoja tai muita sisältöjä jotka ovat tekijänoikeuksin suojattuja. Tiedoston tekijänoikeudet kuuluvat tutkimusraportin tekijälle ja muille raportissa mainituille tahoille. Sisällön jatkokäyttöä varten on hankittava lupa tekijänoikeuksien haltijalta. | |
| Linkit Museoviraston muihin aineistoihin |
|
|||||||||||||||||||||||
 |
| × | ||
| < |
|
> |
MV/123/05.01.02/2018 PEDERSÖRE, Byggande av sprinklercentral och sprinkleranläggning till Purmo kyrka